science fiction

Du som läser, och jag som skriver detta, har troligen en sak gemensamt.
Vi gillar science fiction. Kanske inte samma sorts sci-fi, det finns ju många olika sorters subgenrer. Mer om dem kan du läsa här.
Men oavsett vilken typ av sci-fi man gillar så grundas den ändå i någonting. Vad har vår älskade genre för historia? Vilken var den första boken och filmen?
Det tänkte jag reda ut i den här artikeln.

Människan har sen väldigt tidigt i sin historia berättat om gudar, övermänniskor och talande djur, men dessa element hör mer hemma i fantasy än i sci-fi. Men det påvisar ändå människans fantasi och vår dragning till det fantastiska.

Man brukar säga att science fiction romanen gjorde sitt intåg under 1800-talet och med tanke på att industrialismen tog fart då så är det inte så konstigt att det gav upphov till nya tankar och berättelser.

Men nu ska jag inte gå händelserna i förväg. Faktum är att berättelser med drag av sci-fi fanns flera århundraden innan Mary Shelley eller Jules Verne.

De tidigaste science fiction verken

Under 100-talet skrevs Lucian of Samosata’s True History av greken Lukianos och det är ett av de tidigaste verken som innehåller resor till yttre
rymden. Den berättar om en resa till månen, solen och Venus, och om utomjordiska varelser och interplanetarisk krigsföring.

Nu spolar vi fram till runt 700–800-talet och Urashima Tarō, en japansk folksaga.
Den handlar om en fiskare som en dag räddar en havssköldpadda och i belöning får fiskaren träffa havsguden. Han vistas på havets botten tillsammans med havsgudens dotter i 3 år. När han väl är åter till sin egen värld upptäcker han att 300år har gått och att tiden går olika snabbt i de bägge världarna. Berättelsen involverar inte någon form av teknik som annars är centralt för en science fiction berättelse men det är en av tidigaste berättelserna som tar upp tidsresor.

Genren tar fart under 1800-talet

Under 1800-talet pågick det som sagt en industriell revolution i större delar av världen och detta påverkade i alla högsta grad litteraturen. Åsikterna om den nya tiden verkade gå isär hos folket. Många ansåg att ”evolution = progress”, att alla teknologiska framsteg var bra, och kunde aldrig vara av ondo. Andra var lite mer rädda och försiktiga inför den nya tiden som bankade för dörren. Inte bara vad det gällde de teknologiska framstegen utan även för de stora klasskillnaderna som fanns. Mot slutet av 1800-talet började arbetarklassen att bilda fackföreningar och stå upp för sina rättigheter. Allt detta inspirerade t.ex. H.G. Wells när han skrev den blivande klassikern The Time Machine.

1818 kom Mary Shelleys bok Frankenstein som brukar betecknas som en skräckroman men är även ett tidigt verk i vad som
skulle bli science fiction genren. Mary Shelley var en av dem som ville varna för vad industrialismen kan föra med sig om man inte är försiktig. Hon hade Upplysningens idéer om att dissekera, experimentera och förstå alla element av naturen i åtanke, och med Frankenstein ifrågasatte hon om människan, med hjälp av vetenskapen verkligen bör försöka bemästra naturen.

Under mitten av 1800-talet kom Jules Verne och skrev flertalet berättelser med tydliga drag av sci-fi och de flesta är idag mycket kända klassiker, däribland Från jorden till månen, Till jordens medelpunkt och En världsomsegling under havet. Till skillnad ifrån Mary Shelley och H.G. Wells så hade Jules Verne en positiv syn på framtiden.

Science fiction på filmduken

I slutet av 1800-talet kom möjligheten att på allvar göra film och det dröjde inte länge förrän science fiction gjorde entré även här.
Det var fransmannen Georges Méliès som var först, redan 1902 kom han med Resan till månen som för sin tid innehöll rätt så avancerad trickfilmning. Filmen är ca 13 minuter och även om originalet förstås är en stumfilm så finns det numera flertalet versioner där orkeststrar har lagt till sin touch av passande musik.

http://youtu.be/_FrdVdKlxUk

Flera av 1800-talets science fiction verk filmatiserades, däribland En världsomsegling under havet som 1916 blev både den första fullängdsfilmen med sina 105 minuter men även den första filmen som filmades under vatten.

Science fiction har väldigt länge varit en populär genre att använda sig av för att kommentera sin samtid. Tidigare nämnde jag H.G. Wells och The Time Machine som ett exempel. Likadant är det förstås för genren på film. I den sovjetiska filmen Aelita som kom 1924 paras en resa till Mars ihop med en revolution och Marxism.

Avslutningsvis måste jag förstås nämna Metropolis, den kanske mest kända sci-fi filmen ifrån den här tiden. Den tyska stumfilmen som kom 1926 och kom att markera slutet för stumfilmens storhetstid. Metropolis bjöd på en avancerad robot, en galen vetenskapsman och ett dystopiskt samhälle med skarp kritik emot klassamhället.
Den har blivit oerhört hyllad genom åren, men alla tyckte inte om den.
1927 skrev H.G. Wells en recension och skrev bl.a. ”I have recently seen the silliest film. I do not believe it would be possible to make one sillier.”

All science fiction som kommer idag har alltså sina rötter ifrån historier och författare som dessa. De har banat vägen för att du och jag idag kan avnjuta Star Wars, Doctor Who eller kanske Oblivion.